Annorlunda uppläsning

Igår var jag och min syster på en uppläsningsafton med Bodil Malmsten på Palladium i Malmö. Jag har skrivit om det tidigare, men det var verkligen en kväll som översteg alla mina förväntningar. Vi hade tidigare siktat in oss på måndagsföreställningen, men den blev ju tyvärr fullbokad. Så vi var glada att de satte in en extra föreställning.

Malmsten kom ensam in på scenen. Det enda sällskapet var en stol, och en bok. Sedan började hon läsa högt ur  några av sina romaner. Det var bland annat ”Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån” och ”Nästa som rör mig”. Hon har varit väldigt produktiv och skrivit runt trettio böcker.

 

När vi satt där och lyssnade kom jag på att jag nästan hade glömt hur mycket jag uppskattar högläsning. Det var så länge sedan någon läste högt för mig senast. Jag minns i skolan när läraren läste högt ur någon skönlitterär bok för oss. Jag var ju själv en bokmal redan då, men det är något alldeles speciellt med att få höra en bok uppläst. Bodil läste så bra, och jag tror att det var fler än jag som upplevde att det var väldigt lätt att leva sig in i karaktärerna. Hon väckte ett intresse för personerna i böckerna hos oss som lyssnade, och jag ville gärna veta mer om hur det skulle gå för dem. Det var dessutom väldigt intressant att få höra hur hon som författare resonerade kring de karaktärer som hon faktiskt själv har skapat.

Efter pausen läste Malmsten upp krönikor och kåserier. Det blev flera roliga och intressanta historier från de år då hon bodde i Frankrike. Dessa kan jag tänka mig att läsa, men det var framförallt romanerna och karaktärerna i romanerna som tilltalade mig. Har ni läst något av Bodil Malmsten? Vad tyckte ni?